Taggtårar

 

svart mjölksyra

tortyrdroppar

av övermogna taggtårar

utkikstornet brinner

långsamt
mellan benen

och det outsagda

 

– Mia Makila, 2016

 

© 2017 Mia Makila
Annonser

Små och stora saker som ger mig ångest

Det finns ingen logik när det kommer till ångest och vad som triggar mig. Det krävs inte mycket för att jag genast ska känna mig kissnödig och eländig.

Det läskigaste TV-programmet jag vet – Fråga Doktorn (foto:SVT)

Små och stora saker som ger mig ångest; svalor som kvittrar på sommaren (blir till och med torr i munnen), brummande fläktar, det metalliska ljudet av ett paraply som snabbt och hårt faller till golvet när någon tappar det i tunnelbanan, starkt solljus och skarpt dagsljus, barnskrik, att bli blöt om strumporna när jag diskar, öppna väl tillslutna förpackningar, att se Fråga Doktorn på TV och tvingas titta på förstoringar av sköra slemhinnor och hemorrojder, stå vilsen i mataffären utan inköpslista och glömt bort vilka ingredienser jag behöver för att laga maten jag planerat, när jag skrivit ett långt och viktigt mejl men som inte går iväg utan sugs upp av ett digitalt slukhål, uppblåst IBS-mage och behöva se gravid ut (minus ”the glow” och mer ett pös-skimmer) – jag som inte ens vill ha några barn, tider att passa (vill alltid vara minst 30 minuter tidig, helst en hel timma), ta röntgenbild hos tandläkaren och behöva klökas offentligt, åka bil med någon som inte gärna tar omvägar till en toalett när man blir kissnödig på vägen, svälja piller, undra över vem som ringt på ”okänt nummer” och om det var något alldeles sällsynt samtal som hade kunnat vara livsavgörande, när matreceptet inte konstaterar var i ugnen jag ska placera fatet, att packa kvällen innan jag reser eller vara oförberedd inför en resa, bollar, få kukbilder av okända män, bytesrätt (tycker inte om att det finns en möjlighet att jag får ändra mig och krångla), när BH-bandet tvinnat sig och jag inte kan fixa det genom att fippla med det under tröjan när jag är ute bland folk, fejka leenden och skratt, ballonger, vänta på ett telefonsamtal (vågar inte börja med något ifall att jag missar så det blir mest att jag sitter och stirrar på telefonen i timmar), vakna med bortdomnade kroppsdelar (får för mig att det är stroke på gång) unga killar på stan som skrattar medan de sparkar på saker, slarva bort viktiga papper, känna tånaglarna mot täcket (därför klipper jag dem tills det gör ont), få komplimanger, statisk elektricitet, när någon är sen (tror att de dött på vägen eller något annat kaosartat), slå in paket, när man möter upp en vän på ett fik för en lunch men inget på menyn känns OK, pengar, panflöjtsmusik, sensommarvärme, få för mig att platteven kommer gå sönder snart men inte veta när, åka hiss, promenera genom parken vid skymning och oroa sig över våldtäktsmän, hotande meteoriter och mycket, mycket mer.

 

© 2017 Mia Makila